älskling.
Du har gjort mitt liv värt du att leva!
<3
Älskling, du är min värld och lite till,
det finaste och dyrbaraste jag äger.
min prins.
Jag är så glad att jag åkte ner till landet den där dagen i juli förra året.
Att jag faktiskt tog modet att åka ner alldeles ensam.
Att jag vågade gå över till T och vara helt ensam med massa äldre pojkar.
För om jag inte hade gjort det hade jag aldrig träffat dig.
Om jag aldrig hade tjafsat så med T så hade jag nog aldrig öppnat ögonen för dig.
Jag är så fruktansvärt glad att jag svalde min rädsla den där kvällen vi träffades ensamma och sov kvar hos dig. Att jag faktiskt vågade ta steget att låta en pojke komma nära mig igen efter det som hänt.
Allt som hänt sen den kvällen minns jag som det vore igår. Jag minns alla stunder vi har haft, trots att det inte gått så fruktansvärt lång tid sen vi träffades har vi hunnit med ganska mycket och jag har alltid varit lycklig, i alla lägen.
Jag är så lyckligt lottad som fick just dig. Jag är så fruktansvärt glad över att jag svalde rädslan jag hade inom mig och faktiskt öppnade mig för dig. Jag blir rädd bara jag tänker tanken på vart jag hade varit idag om jag inte tog pendeln ner till Torö den där dagen. Det är skrämmande.
Att få vara din flickvän, det är stort för mig. Så fruktansvärt stort. Om jag skulle försöka mig på att förklara för dig hur mycket du faktiskt betyder för mig tror jag inte jag skulle klara av det. För det finns inte ord för det. Det finns inte ord för vad du har gjort för mig och hur lycklig jag är för att du valde just mig.
Så älskling, det jag vill säga är att jag hoppas du förblir min prins och att jag alltid får vara din prinsessa. <3
Tankar
Jag har lovat mig själv att ingen någonsin mer ska få göra mig illa.
Det står jag fast vid för jag har blivit skadad tillräckligt. Inuti.
Att se sig själv som sämst och inte tillräcklig är ingen rolig känsla.
Att inte kunna leva som andra utan hela tiden gå runt och tänka jag gör fel är inte okej.
Jag lär mig mer och mer för varje dag.
Att uppskatta och se allt från andra håll.
Jag börjar sakta bli mig själv igen och jag börjar se att den flickan jag var förr är faktiskt den flickan jag vill vara.
Glimten i ögat, det där stora leendet på läpparna och det där humöret.
Om jag aldrig hade träffat min nuvarande pojkvän hade jag nog inte suttit här idag..
